Blogg | 09/05/2024 07:48:46 | 6 min Lästid

Hyggesbränning – underlättar skogsskötseln

Heli Viiri

Heli Viiri

Hyggesbränning är en effektiv skogsvårdsmetod som förbättrar jordmånens kvalitet och främjar den biologiska mångfalden. Planeringen och genomförandet av hyggesbränningen kräver noggranna förberedelser för att uppnå bästa möjliga resultat och garantera säkerheten..

Hyggesbränning kan ske på skogs- eller naturvårdsgrunder. Hyggesbränning har flera fördelar för skogsbruket:

  • Förnyelseytans ekologiska mångfald ökar
  • Jordens surhetsgrad minskar
  • Värmeförhållanden på tillväxtplatsen förbättras
  • Näringsämnen frigörs, mängden kväve som är användbart för växter ökar
  • Gräs- och slytillväxt minskar och fördröjs
  • Det är lättare att utföra planteringen
  • Förekomsten av svampsjukdomar för skogsträd i marken minskar

Vilka marktyper lämpar sig hyggesbränning för?

Hyggesbränning lämpar sig bäst för friska och torra momarker med god vattenhantering. De kargaste och frodigaste växtplatserna är inte lämpliga att bränna. Hyggesbränningens resultat är dålig om marken är för blöt. Torv brinner långsamt genom att glöda, så det är förbjudet att utföra hyggesbränning på torvmarker på grund av risken för torvbränder. Av denna anledning är hyggesbränning inte heller lämplig på myrmarker eller delvis sumpiga platser. På steniga och karga marker är humuslagret tunt, så även sådana områden lämnas utanför hyggesbränning. 

Ta hänsyn till eldtyper när du bränner

På området som hyggesbränns ska det finnas rötskadade träd och naturvårdsträd, som utgör brännbart material från den tidigare trädgenerationen, så att bränningen skapar artfördelar för arter som är anpassade till ett liv i bränd mark eller förkolnad ved. Många av dessa arter är flygande insekter som är aktiva från maj till augusti. Naturvårdens kvalitet i hyggesbränningen förbättras genom att träd i olika åldrar, storlekar och trädslag lämnas kvar i det brinnande området eller naturvårdsträdsgruppen.

Hyggesbränningen bör koncentreras i närheten av tidigare brandområden för att skapa områden med fortsatt olikåldrade brandkontinuitet. Spridningsförmågan hos arter som utnyttjar bränd ved är i allmänhet god, men vissa arter behöver nybränd ved som livsmiljö. Enskilda grupper av naturvårdsträd kan brännas utan att det omgivande området brinner. Genom att alternera bränningen av brinnande områden och naturvårdsträdsgrupper kan man stärka den områdesvisa och tidsmässiga brandkontinuiteten som tryggar förekomsten av hotade brandarter.

Så här framskrider planeringen av hyggesbränningen

Planeringen av hyggesbränningen börjar redan när man planerar virkesförsäljning och avverkning samt när man väljer en lämplig plats för hyggesbränning. Ett beslut om att verkställa hyggesbränning i tillräckligt god tid kan påverka avgränsningen av träd som ska fällas och utformningen av brandgator och därmed minska kostnaderna och öka säkerheten vid bränning. Naturliga barriärer, såsom vägar, floder, bäckar eller sjöar, används för att avgränsa området. Det ska finnas vatten i närheten av området som skall hyggesbrännas och området ska vara avgränsad till en framkomlig väg på ena sidan. 

Eldgator för att skydda utförandet av hyggesbränningen

Innan avverkning planeras och märks ut i terrängen brandgatornas platser. En brandgata är en cirka 4 meter bred ränna runt det område som ska brännas, vars syfte är att förhindra spridning av brand. De kan också användas vid avverkning som körvägar vid virkesdrivning. Efter att träden har tagits bort används en grävmaskin för att ta bort det översta jordlagret från brandgatorna så att mineraljorden blir blottad.

Träden på hyggesbränningsplatsen fälls på hösten före bränningen för att hyggesresterna ska kunna torka. Hyggesresterna sprids så jämnt som möjligt på avverkningsområdet, man lägger ej hyggesresterna i högar på brännplatsen. En förutsättning för att bränningen ska lyckas är att marken och hyggresterna är tillräckligt torra. Hyggesbränning lämpar sig bäst under maj-juni. Vid avverkning lämnas naturvårdsträden i grupper. Naturvårdsträd får inte placeras i utkanten av området eller i närheten av brandgator. I det brinnande området lämnas både levande och murkna träd, och särskilt asp och lövträd är särskilt gynnade. Från periferin, även utanför området som hyggesbränns, skall undervegetation, gran och annan brandfarlig vegetation röjas.

Skogsföryngring efter brand

Frön från lövträd sprids lätt i hyggesbrända och andra brandområden. Kantskogen och de kvarvarande tallarna sår sig i askan om plantornas växtförhållanden är goda. Tallen tål vårfrosten som påverkar hyggesbrända områden bättre än gran. Efter hyggesbränning lämpar sig vårtbjörk eller tall för odling i södra Finland och tall i norra Finland. För markberedning efter bränning räcker det med kontinuerlig markberedning eller harvning. Markberedning kan också helt utelämnas och tallfrön sås eller vårtbjörksplantor planteras direkt i den brända marken.

Snabb plantering av barrträd ökar risken för plantdödligheten i det brända området. Det rekommenderas inte att plantera gran vare sig på sommaren efter bränning eller senare på grund av den ökade risken för snytbaggeskador. Eld lockar alltid till sig ett stort antal snytbaggar från flera kilometer till det brinnande området, och de äter barken vid basen av plantorna. 

Förutom snytbaggarna så orsakar  Rotmurklans svampsjukdom förödelse på plantor i brandskadade områden. Det blir brunt och dödar, särskilt tall- eller granplantor runt stubbar på somrarna efter en brand. Plantskador kan förebyggas genom att välja rätt tidpunkt och planera odlingsaktiviteterna.

Skogscertifieringar kräver bränning

PEFC-certifieringen (PEFC/ 02-21-18) ställer krav på att skogsägare med stort skogsinnehav på mer än 200 000 hektar ska utföra en hyggesbränning minst en gång per 200 000 hektar och år. Dessutom kräver PEFC-certifieringen att minst 20 förkolnade och brända träd per hektar lämnas oavverkat i skogsbrandsområden när det finns på platsen.

För att uppfylla kraven för FSC-certifiering® (FSC C-109750) krävs att skogsägare på mer än10 000 hektar upprätthåller livsmiljöer för arter som är beroende av skogsbränder. Den årliga bränningsarealen förväntas uppgå till minst 3 % av föryngringsavverkningsarealen på lämpliga objekt under 5-årsperioden. Målet är att få fram minst 20 brandskadade stammar som uppfyller diametergränserna för naturvårdsträdens krav på det område som ska brännas. Om bestånd bränns tillsammans med hela beståndet kan arealen ökas fem gånger jämfört med vad som anges i FSC-certifieringen.

UPM utför naturhyggesbränningar i anslutning till uppfyllandet av kraven för PEFC- och FSC-certifikat i företagets egna och kundernas skogar. Att bränna i skogar av alla storlekar är viktigt för den biologiska mångfalden, och därför erbjuder vi naturvårdstjänster även för kunder som omfattas av UPM Tillväxt-partnerskapsavtal under certifikatets minimiareal.

Prisjusteringsförmånen ger virkesförsäljningen trygghet och bekymmersfrihet
Artikel | 4 min

Prisjusteringsförmånen ger virkesförsäljningen trygghet och bekymmersfrihet

Läs mer
Fokus på lönsamhet i skogen
Blogg | 2 min

Fokus på lönsamhet i skogen

Läs mer
De här tipsen hjälper dig att komma igång när du fyller i din skogsdeklaration
Artikel | 5 min

De här tipsen hjälper dig att komma igång när du fyller i din skogsdeklaration

Läs mer