Vintern är inte längre nödvändigtvis den lämpligaste drivningstidpunkten på mjuka marker. Ju längre söderut i landet man kommer desto oftare är vintrarna kortare och varmare än tidigare. Om det inte är köldgrader bär tjälen inte marken och snön skyddar inte trädens rötter.
Skogskundansvariga Kari Silomäki anser att den bästa drivningstidpunkten beror mer på de lokala förhållandena än på årstiden. Han har redan länge planerat lyckade drivningar på torvmarker i Parkanotrakten. För ett par år sedan skulle dessa områden ha krävt vinterföre.
”Den traditionella indelningen i sommar- och vinterobjekt har förändrats. I granbestånd och på torvmarker kan en omsorgsfullt planerad drivning utföras betydligt bättre i torrt sommarföre än under en våt vinter”, konstaterar Silomäki.
Förutom transporten av träden är det också viktigt att träden som lämnas kvar är i gott tillväxtskick även efter drivningen.
Sommardrivning på torv- och sumpmarker lyckas då
- man väljer en lämplig stämplingspost
-
drivningen planeras omsorgsfullt
-
man använder högst mellantunga maskiner
-
körstråken skyddas med hyggesrester
-
skogsmaskinföraren är erfaren
-
drivningen avbryts om förhållandena blir ogynnsamma.