Vårtorka kan orsaka skador i små plantbestånd. Den känns igen på de bruna grenarna.
Tallskogar
Fuktig och tung snö kan ha orsakat skador under vintern, speciellt i tallskogar. Mest utsatta är tallskogar som vuxit övertäta och nyligen har gallrats. Den tunga snön bryter kvistar, toppar och tynger ner de unga trädstammarna. Tallen är speciellt känslig för skador, eftersom dess barr samlar snö på sig och grenarna växer vågrätt eller uppåt. Gran och björk är inte lika känsliga för snöskador.
Snöskadorna utsätter även träden för andra problem. Skadedjur såsom barkborrar eller olika slags svampar kan drabba de skadade träden. Skogsskadelagen förpliktigar skogsägaren att avlägsna skadade träd för att förhindra spridningen av skadedjur. I slutet av artikeln finns en lista över skogsskadelagens viktiga datum.
Plantskogar
I plantskogen är det bra att kontrollera sorkskador efter vintern. Sorkarna kan äta barken av plantan eller i värsta fall hela plantan. En skadad planta kan också drabbas av andra skador. Enstaka träd som förstörts av sork skapar inte problem.
Vårtorka kan orsaka skador i små plantbestånd. Skadorna uppstår när solen värmer om dagen och får plantan att avge vatten. När marken fortfarande är frusen, får plantan inget nytt vatten istället och torkar. Vårtorkans omfattning kan bedömas genom att kontrollera om toppknoppen fortfarande lever. Om den lever, kan plantan klara sig även om grenarna är bruna. Frosten kan också orsaka tillväxtförluster och störningar speciellt i äldre plantbestånd med gran.
Efter planteringen är det genast på våren bra att kontrollera om pipkrake har rört på eller lyft upp plantor. Särskilt på finjord kan pipkraken tvinga upp plantorna ur marken. Det är viktigt att granska skadorna genast när snön har smultit eftersom plantorna vid denna tidpunkt ännu kan räddas från uttorkning. Plantor som har lyfts upp bör planteras på nytt ännu djupare.
Det är också bra att kontrollera att tallplantorna inte drabbats av snöskyttesvamp. Den kan infektera tallplantorna under snötäcket och sprida sig från en planta till en annan. Den orsakar brun eller grå färg på grenarna men når vanligtvis inte toppen. Om toppen är frisk och toppknoppen mår bra, kan planta återhämta sig.
Om skadorna i plantbeståndet är omfattande, är det skäl att överväga kompletterande plantering.
Hjortdjursskador
Plantbestånd med tall och björk är mest utsatta för hjortdjursskador. Älgskador kan uppträda på både manshöga träd och små plantor. Hjortar kan också förstöra granplantor. Älgarna kan äta plantans grenar, bark och topp. Detta kan leda till förgreningar och krökta stammar, vilket försvagar trädbeståndets kvalitet. För hjortdjursskador kan man söka ersättning från staten.
Även andra däggdjur kan orsaka skador, t.ex. haren kan äta björkplantor.
Du får enkelt hjälp och råd
Våra skogskundansvariga svarar gärna på alla frågor om skogsskador och hjälper dig att bedöma läget i din skog. Ofta klarar skogen skadeangrepp bra, men om du behöver experthjälp för att bedöma läget kan du kontakta vår skogskundansvariga eller servicecentret.
Viktiga datum i skogsskadelagen:
- Skadade träd är mer utsatta för svamp- och insektangrepp. Skogsskadelagen förutsätter att de avlägsnas från skogen före dessa datum:
- C-område: 15.7. (tall) och 15.8. (gran)
- B-område: 1.7. (tall) och 24.7. (gran)
- A-område: 1.7. (tall) och 15.7. (gran)
- Ändringar i skogsskadelagen träder i kraft 1.1.2022. Vid årsskiftet övergår delar av det nuvarande B-området till A-området genom en förordning av statsrådet. Ändringen innebär att sista datum för borttransport av virke tidigareläggs i många kommuner (se uppdaterad karta).
- För gran är gränsen över 10 kubikmeter skadade träd per hektar.
- För tall är gränsen över 50 kubikmeter skadade träd per hektar.
- För lövträd finns inte denna risk och därför heller inget krav på avlägsnande.
- Enstaka döda träd eller träd som varit döda i flera år ska helst lämnas kvar att förmultna i skogen för att öka naturens mångfald.