Markberedning påskyndar skogens tillväxt avsevärt

Vatten, näring, ljus och värme – försprång för plantan

I oberedd humus trivs förutom snytbaggar också gräs och duntrav, medan de i beredd mark börjar växa först efter plantan. På så sätt får plantan ett försprång i konkurrensen om vatten, näring och ljus. Den växer snabbt och behovet av gräsbekämpning minskar.

– En god markberedning underlättar också plantskogsskötseln senare, säger Luoranen.

Plantans tillväxt påskyndas inte enbart av att konkurrenterna försenas i starten, utan beredningen förbättrar även markens tillväxtförhållanden på många olika sätt.

– Till exempel värms tuvan upp snabbare än resten av marken på våren, vilket gör att plantans rotsystem och näringsupptagningen kommer bättre igång. Högläggning gör dessutom marken luftigare, vilket hjälper rötterna att få syre också på vattendrabbade jordar.

Beredningsmetoden väljs enligt växtplatsen

Vid fläckhögläggning bryts ytskiktet upp till ett djup av ungefär 10–20 centimeter och vänds till högar intill groparna. På så sätt hamnar 5–10 cm av mineraljorden på ytan med ett dubbelt humusskikt undertill. Vid vändhögläggning läggs den uppgrävda jordfläcken upp och ner i sin grop, eller så dras mineraljorden upp utanpå humusskiktet. Vid dikningshögläggning grävs jord upp från ett dike eller en liten vattenfåra som sedan läggs i högar på oberedd jord.

– Metoden väljs alltid enligt växtplatsens förhållanden, jordmån och trädslag. Före förnyelsen lönar det sig att beakta bördighet och vattenhushållning. Vitmossa tyder exempelvis på att det kan bli problem med vatten efter förnyelsen, säger Luoranen.

Utgångspunkten är att välja högar, alltså tuvor, för fuktiga och frodiga skogar, medan det på kargare växtplatser räcker med att blottlägga mineraljorden lätt antingen genom harvning eller fläckupptagning.

– Beredningsmetoden byts vid behov också inom förnyelsearealen, påpekar UPM Skogs skogsvårdschef Heli Viiri.

Markberedningsmetoden väljs alltid enligt växtplatsens förhållanden, jordmån och trädslag.

Ingenting kan ersätta beredning av bördig mark

Viiri betonar att man inte kan ersätta en utebliven beredning med skogsvård senare, åtminstone inte på bördig mark. Experterna på Luke har jämfört beredningsmetoder på bördig mark och konstaterat att plantorna växer 15–20 cm mer under ett år på högläggningsområden än på harvade områden och att de första årens skillnader syns även senare.

– På helt oberedd mark blir tillväxten klart svagare och skadorna är större. Skador förorsakas både av snytbaggar och sorkar, säger Luoranen.

 – Det är ändå viktigt att inte bereda marken för kraftigt. Då riskerar man till exempel näringsavrinning och slytillväxt, konstaterar Viiri.

Billigare plantskogsskötsel och större avverkningsinkomster

Luoranen rekommenderar markberedning före både sådd och plantering.

– I själva verket är det bra att bryta sönder markytan en aning också vid naturlig skogsförnyelse, säger hon. Hon bedömer att de flesta skogsägare överlåter valet av beredningsmetod samt själva beredningen åt skogsexperterna, som utför arbetet som en del av sådden eller planteringen.

– Markberedningens kostnader betalar igen sig i form av snabbare tillväxt och mindre skador. Kostnaderna för plantskogsskötsel minskar och inkomsterna blir större redan vid förstagallringen jämfört med oberedd mark, konstaterar Luoranen.

En lyckad markberedning ger plantan en stark tillväxtstart och håller gräset borta.